Att ha funderat över demokrati och delaktighet

Snart är det dags för den tredje träffen för Mölndals förstelärare. Temat i arbetet är Ledarskap och till förra träffen läste vi John Steinbergs Ledarskap i klassrummet.

Tänk om denna bok hade funnits när jag var ny som lärare! På den tiden fullkomligt skrek vi efter enkel och lättillgänglig metodlitteratur som kunde guida oss in i lärarens vardag. Steinbergs bok tillgodoser dessa önskemål. Den går lätt och snabbt att läsa och den innehåller praktiska tips och råd som man enkelt kan tillämpa i sitt klassrum.

Boken väcker dock en hel del tankar även hos den som har arbetat några år. För min del var det kapitlet om Demokrati och delaktighet som väckte störst intresse.

I läroplanen trycker man på elevers rätt till inflytande och skolans ansvar att utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. Steinberg menar dock att det är väsentligt att utreda frågan om vad ledarskap och demokrati i klassrummet egentligen innebär. Det finns annars en stor risk att rädslan för att vara odemokratisk och auktoritär skapar en osäkerhet hos pedagogen som i sin tur skapar ett otydligt ledarskap och därmed en oro i klassrummet.

Steinbergs slutsats är att läraren måste vara lyhörd och flexibel men samtidigt ta på sig rollen som gruppens ledare. I slutändan är det läraren som fattar de beslut som krävs för en positiv lärmiljö och ett gott lärande. 

Att döpa en blogg

- Kommer du ihåg, säger min sambo ibland, den där ruskiga boken du läste under din utbildning? Didaktiska krumsprång hette den, va?

Jag fnissar lite igenkännande. Boken finns fortfarande här hemma, djupt nedpackad i en gammal kista. Om än med det snarlika namnet Didaktiska strövtåg,  

Jag är inte helt övertygad om att just den boken var så psykologiskt bra att sätta i handen på en alldeles ny lärarstudent. Nästan 400 sidor som behandlar undervisningens idémässiga utveckling från 1600-talet och framåt. 

Men just de didaktiska frågorna har kommit att bli extra viktiga i min undervisning, särskilt under de senaste åren. I arbetet med barn i behov av särskilt stöd är analysen central. Men det behövs några kompletterande didaktiska frågor: Vad är det eleven inte kan? Vad är det som hindrar att eleven lär sig detta? Hur kan vi då göra istället, för att eleven ska lära sig? 

Krumsprången då, kanske någon undrar, hur går det med dem? Jo, det händer ganska ofta att jag gör små mentala glädjeskutt, både på väg till arbetet och när jag väl är där. Förhoppningsvis skuttar eleverna tillsammans med mig, då och då.